Drömmen om Sápmi och Le Grand Nord

Fascinationen för samerna i en av Europas sista vildmarker i ”det stora norr” lockar horder av franska turister till Sápmi, närmare bestämt 20 000 under förra året.

Även om exotismen ligger där och lockar med ytlig exploatering av Europas enda urfolk ges också genom det ökade intresset möjlighet att uppmärksamma samernas rättigheter, situation och historia.

Men intresset för samisk kultur gör också avtryck i den franska huvudstaden. Förra helgen intogs det etnografiska museet Musée du quai Branly av samiska konstnärer, slöjdare, musiker och forskare inom ramen för den finländska nationens 100-årsjubiléum. Precis som i Sverige har de traditionella kulturella samiska uttrycken upplevt en förnyelse genom att fusionera med samtida urban kultur med artister som t ex rapparen Ailu Valle, som var en av artisterna på Branly-museet.

Och i denna vecka tävlar Amanda Kernells prisbelönta film Sameblod i den 39e upplagan av den franska filmfestivalen International de Film de Femmes i Créteil som startar lägligt i anslutning till den Internationella kvinnodagen. I nästa vecka framträder den kvinnliga samiska artistduon Sami Gold Source med jojk och poesi på Norska studenthemmet vid Cité Universitaire.  Lägg där till att en av förra årets mest omtalade TV-serier i Frankrike var den Fransk-svenska produktionen Midnattssol (Jour Polaire), där den samiska kulturen var i centrum av berättelsen med bl a de samiska artisterna Sofia Jannok och Maxida Märak i rollerna.

I denna sekvens av kulturaktiviteter syns tydligt hur fascinationen för den samiska kulturen växer sig starkare i Frankrike. En fascination som har gamla anor – ja allt sedan 1736 då den franske vetenskapsmannen Pierre Louis Maupertuis på uppdrag av franske kungen Louis XV reste till Lappland och Le grand nord för att bevisa att jorden var tillplattad vid polerna.  Åter till Paris efter avslutad gradmätningsexpedition blev uppmärksamheten stor tack vare den levande reseskildringen där mötet med den samiska kulturen satte sådant avtryck att Maupertuis t.o.m. lät sig avbildas i samedräkt (se foto från Tessininstitutets konstsamling på Svenska institutet i Paris).

2014 hade SI Paris en stor framgång med utställningen Cinq voix samies contemporaines som lyfte fram fem samiska samtidskonstnärer, bl a Katarina Pirak Sikkus konstprojekt om rasbiologiska fältarbeten i Lappland med paralleller till den nu aktuella filmen Sameblod.  Pirak Sikku vill avobjektifiera rasbiologins forskning och lyfta fram att det bakom de abstrakta siffrorna finns levande människor med släkt som lever idag. Både Katarina Pirak Sikkus konstprojekt och Amanda Kernells film återspeglar på så sätt mörka stråk i svensk historia och visar att drömmen om Sápmi och Le grand nord har en verklighet som både är komplex och konfliktfylld – både igår och idag.

Mats Widbom / Paris